tuolumne

En kort men trevlig skoldag avslutades för ett par timmar sen, skoldagens höjdpunkt var självklart soptippen. Solweig som arbetade där guidade oss igenom alltsammans och var väldigt nöjd över sin tipp. Jag roade mig istället med att terrorisera Anton med några fina skämt. My humor contains a lot of crap... hehe

Gårdagen var trevlig och bjöd på dans, skratt och skitsnack. Riktigt bra det, nu väntar sömn. jag är trött som en tok

onödiga inlägg är grejen

Högskoleprov avklarat, jag sitter helt tom i huvudet och inser att jag om ca 3 timmar ska börja närma mig ett alkoholiserat tillstånd. Jag funderar på att tjuvkolla dagens resultat eller ska man glömma det gamla och gå vidare. Jag tror det, jag börjar nu.

Det har varit en alldeles perfekt helg, kanonkul fredag med alla möjliga händelser och mys. Resten av helgen har ägnats åt mys och på tok för mycket skärmtid, jag råkade upptäcka the sims 2 ett par år senare än alla andra.

Visst är det underbart när rummet är rent och snyggt? Allting ligger i lådor och hyllor, snyggt och prydligt. Att få det rent och fint är någonting som känns väldigt jobbigt när man tänker på det men har man en bra grund så tar det bara någon timme att få det fint. Jag fick ett organiseringsryck förra veckan, la i ordning alla mina saker och slängde en hel del (bland annat ca 20 högskolekataloger, man får ett rätt rejält lager såna). Det var hursomhelst fin ordning på mitt rum. Nu kommer jag till det jag hatar med städning. Hela min skoldag har jag gått och klagat över att mina miljöpapper är borta och att jag inte kan hitta någonting av det och att det omöjligt kan ligga på mitt rum eftersom det är såpass rent. Givetvis så hade jag glömt den detaljen att jag skapade en skollåda när jag organiserade mitt rum förra veckan och där i låg alla mina försvunna papper. Städning innebär bara att man förlorar hälften av sina ägodelar.

Jag tog en promenad i allén i solens sken, det var min första riktiga promenad på länge. Jag var långt ifrån ensam om detta, det kändes som att en större del av stadens människor hade förstått vad som var på gång. Våren är på intåg och vi får alla ta ett smakprov. Jag fortsatte att gå, hörde vatten forsa från åkern och ner i dagvattnet. Hälsade på en kamrat, kastade lite snabba artiga dryga kommentarer fram och tillbaka samtidigt som vi båda fortsatte att gå. Framför mig gick en gammal man, han ,precis som jag, verkade njuta av vårens smakprov. Mannen stannade upp för några sekunder och iaktog det hela, jag började genast fundera på vad han såg. Tänkte han på att våren äntligen hade kommit, eller tänkte han på att vattnet har drabbats av en fosfor och kvävechock. Tänkte han på sin barndom eller var han bara psykiskt störd och blev stimulerad av ljudet av rinnande vatten? Jag har inte svaret men jag själv kände att nu är våren verkligen här.

Jag själv kan inte skriva så himla bra, men jag vet en som kan. Jakob Hellman, min kung.

Mitt försök till en nystart har ju hittills gått åt helvete, jag har inte skrivit på flera dagar nu. Anledningen är att jag är så jävla seg och har inte haft något att skriva om. Jag ska därför försöka sammanfatta lite här.

Torsdag - sitta hemma hela dagen eftersom jag är ledig varannan torsdag. Fick i stort sett ingenting gjort alls och hade ingen energi till någonting. Skulle göra ett försök att återuppta fotbollen men det var tji, den var flyttat till inomhus utan min vetskap. Istället åkte jag och tränade på nautilus och sen åkte jag till mitt andra hem där jag spenderade natten.

Fredag - Vaknade upp, tog bilen till skolan och insåg att lampan för låg bromsvätskenivå lyste. Kort minnesnotering att jag måste kolla det gjordes. När jag sedan lämnar skolan så känner jag att bromsarna börjar ta sämre och sämre. Jag beslutar mig att åka till okq8 och kolla läget. När jag ska svänga in vid macken och trampar bromspedalen i mattan utan att knappt någonting händer inser jag att läget är rätt kritiskt. Stannar bilen med hjälp av parkeringsbromsen och mycket riktigt, bromsvätskan helt slut. Jag fyller på och åker vidare, när jag senare kommer hem så börjar lampan åter lysa. Läckage i bromssystemet löd diagnosen. Jag som hade tänkt åka hem utan att kolla någonting alls, kunde ju ha slutat fint.
Kvällen bjöd sedan på musik och folköl sedan hem och sussa-nanna.

Lördag - Sova, sova och sova. Sedan in till mitt andra hem igen, fruktsallad, sprutgrädde och melodifestival. Behöver jag säga mer? nej... KINKY eeeeeeeeeeh....

På en sandstrand någonstans på västkusten såg jag solen gå ner över horisonten och ner i vattnet. Ljuset spreds på ett fascinerande sätt över ytan och jag, liksom alla andra som såg skådespelet fick nog samma känsla. Dagen var nu slut, allt som hade hänt tillhörde det förflutna och allt man inte gjort förblev ett minne av feghet. Men samtidigt så tittade alla ut över vattnet och såg det vackra, nästan gudomliga tillståndet. En sådan skönhet är svår att fånga.

Några timmar senare på andra sidan landet såg en annan solen gå upp. Luften var sval och började precis att värmas upp, känslorna i den här personen bubblade och att något nytt var på gång var alldeles tydligt. Fåglarna på hustaken började vakna upp efter nattens vila och solen började sakta tränga igenom grannens persienn. De få som var vakna vid denna tidiga timme kände alla att allt gammalt är glömt. Vi tittar framåt och det är nu dags att ta chanserna gårdagen missade, det är dags att fånga dagen. Solen glänste utöver vattnet och upp mot fönstrena, en skönhet mer svårfångad än kvällningen.

En annan gång på en annan plats satt jag och tittade, jag såg på något jag aldrig trodde att jag skulle få uppleva. På samma gång kände jag lycka och glädje. Hela kroppen blev varm som när solen går upp, jag kände att morgondagen kommer att bli ännu bättre. Samtidigt kände jag av känslan när solen går ner och man har lyckats bra, man är fullständigt nöjd med vad man har lyckats med och tänker tillbaka med ett leende på läpparna. Man tittar djupare in och känner sig ännu bättre, man får en rysning av lycka längs ryggraden, man får känslan av att man viftar på svansen man aldrig fick. Jag stänger ögonen och öppnar dem sakta, jag tittar återigen in i min älskades ögon oc får samma känslor igen. Allting står stilla, allt som hänt är underbart och det som väntar känns så spännande. En skönhet större och bättre än allting annat.

Det här är alltså min nystart. Jag kände att jag inte kunde sluta att skriva men att den gamla bloggen var lite för speciell för att kunna skriva dagliga redogörelser. Visst, man kan tycka att jag är självgod men det skulle kännas dumt för mig att skriva någonting dagligt helt plötsligt på den gamla så därför valde jag att starta den här istället. Här kommer jag hädanefter att blanda dagligheter med funderingar och givetvis.... Småsaker. Håll till godo för nu kör jag igång

Följ min blogg med bloglovin